Jag har aldrig haft svårt för att propagera för någonting. En produkt, en åsikt: inga problem. När det kommer till mig själv däremot, känns det motbjudande att hitta formuleringar som får mig att framstå som det perfekta valet.
Jag pratar om CV. Curriculum Vitae. Få arbetsgivarna att höja på ögonbrynen. Plocka fram godbitarna och sopa alla dåliga sidor under mattan.
Och det känns så löjligt. Att inte få skriva sanningen. Eller i alla fall att slippa vara så djävla pretentiös och felfri.
CV:t är i alla fall klart, och det blev väldigt bra. Så nu kan den enorma mängden sökande arbetsgivare börja lägga bud på mig, i denna trevliga lågkonjuktur. Sen får vi se när klubban faller och vart jag hamnar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tjena gubben, du ska veta att arbetsgivare skiter fullständigt i en bit papper som kommer i brevlådan eller på mailen. Vad dom vill ha är ett ansikte en röst en personlighet att koppla till detta papper. Det absolut viktigaste är att gå och presentera dig tillsammans med ditt cv där du är intresserad av jobb. Även om dom säger nej första gången var ihärdig och visa att du är engagerad och arbetsvillig, det är det viktigaste!
det viktigaste är att du är fin på insidan!! låt inte dom trycka ner dig!! du är fin inuti iaf!!! ;)
Skicka en kommentar