Sambandsutbildningen går att jämföra med ett plåster. Ett plåster som långsamt slits bort från valfri kroppsdel. Segt och smärtsamt. Men snart är det över. I alla fall utbildningsveckorna.
Idag fick vi för första gången smaka de värnpliktiga kockarnas mat. Sönderkokta (stuvade?) makaroner med någon slags korv, färdigblandat och klart. Helt klart över förväntan.
Jag hann med att bli beskylld för någon slags "ninja-attack" som skulle ha ägt rum igår kring 22 också. Kanske inte så konstigt med tanke på vad som hände förra veckan, he-he, men nu är jag helt oskyldig. På allvar. Ninjorna hade tydligen spillt -lite- vatten i deras sängar.
Saknar redan Kalmar med allt vad det innebär.
Och slutligen: All lycka till mina lärjungar i Norge! Oscar och John
1 kommentar:
Vad har du nu ställt till med hannes?
Haha vänta tills ni får kompani övning och får mysig störsöndning alltid lika kul när sambandet slås ut :)
Skicka en kommentar