Definitionen av ensamhet: Pensionär singularis på en parkbänk.
Tänker tillbaka på sitt liv. Tekniken förvirrar. En storstad som suger energi, som sväljer.
Vem vill bli 100 år?
Tur att män dör tidigare än kvinnor.
Medicinen håller oss vid liv, förskjuter mållinjen.
Rädlsa för döden: att den aldrig kommer.
Vi placeras på behandlingshem där redan utarbetade, underbetalda människor blir vår enda mänskliga kontakt, våra enda vänner.
Familjen, om man har någon, kommer på besök en gång om året. Höjdpunkten.
Släktmiddagar, likt våra första födelsedagar. Sitter och förstår ingenting.
När kommer jag fram?
1 kommentar:
Inga glada tankar där. Men jag håller med. Modern medicin har förlängt helt fel period av människors liv, och kanske gett oss mer tid att lida?
Skicka en kommentar